Möt: A
pidej Sripanawan
Byledare i Ban Maethoklang, Meahongson-provinsen i Norra Thailand
DET VAR I 15-ÅRSÅLDERN som jag drack för första gången. Och jag drack, och drack, och drack. Det var som att mina fötter förde mig till spritbutiken. Oavsett om jag kände mig glad, ledsen, eller orolig, så kände jag mig väl till mods när jag drack. Även om min kropp sa ifrån, så drack jag mig ändå full varje dag. Men när jag satt i fängelse för olaglig boskapshandel höll jag mig nykter i åtta månader…
Så fort jag blev fri sökte jag upp mina vänner och söp så mycket att jag inte kunde hitta hem. Min fru bad varje dag att jag skulle sluta dricka. Men att dricka var min favoritsyssla. De andra männen i byn kom hem med grönsaker för att laga middag av, men jag kom hem med whisky eller öl. Alla pengar gick till alkohol och min familj blev mer och mer skuldsatt. Min fru var så orolig att hon fick skakningar och svimningsanfall.
Idag har jag varit nykter i två år och jag försöker hjälpa andra i byn som vill sluta dricka.
Här hittar du fakta om Alkohol som utvecklingshinder